Cybil min kära!

Dagens citat

"In youth we learn, in age we understand."

Ibland måste man ta tag i saker, ansökan till universitetet tog jag hand om igår, men inte bara sådana saker. Ibland måste man ta tag i sig själv också, rannsaka sig och ja fundera ut vad fan man håller på med. Känns som jag står med ena foten i vuxenlivet och andra, ja det är väl den jag måste ta reda på vart den är någonstans. 

Som alltid har jag så bråttom med allt. Jag måste lära mig att växla ner, rom byggdes inte på en dag liksom. 

Och det är väl konstigt, man slutar aldrig förundras över det mänskliga släktet. Hur man handskas med olika situationer och reaktioner. För att inte glömma besvikelser. Finns det något värre än att bli sviken av någon som står en nära? Den känslan är så obehagligt tung, lömsk och den kommer när man minst anar det. 

Men nu till något mer muntert.

Jag har ju glömt att berätta! Min semester har gått igenom, likaså Johannas. I dagarna ska vi träffas och boka våra biljetter till New York. Jag är så taggad att det är sjukt. Vi kommer ju ha så ball!

Jag är så duktig, gjorde lax med örtbädd, ris och en tomatsalsa att ta med till jobbet imorgon. Jag är bäst!

Idag har jag suttit vid gamla skannern Cybil hela dagen. Det är så instängt där att man glömmer av hur frisk luft känns och solljus känns. En bunker helt enkelt. Men vi var duktiga och hann klart med allt. Det är trevligt med friska fläktar på jobbet(dock inte när man skannar), jag hoppas på fler sådana tiden framöver. 

Nu är det sängen, för som alltid så sitter jag uppe för länge. En gammal goding till video bjuder jag på idag. Minnen mina töser, minnen!

Peace!